Jag har alltid hört att man ska vänta ett år innan man gör något i sin trädgård. Eftersom jag visste att trädgården var totalt övergiven de senaste tio åren kändes det inte som att det skulle växa upp sparris eller några andra grönsaker någonstans. Däremot gick det att se uppenbara saker som frukt och bär. Vi flyttade in för sent för att så en massa godsaker men lite har petats ner i jorden också. Nästa år ska det växa så himla mycket grejer här.
Rabarberna var det första jag kastade mig på. Kastade mig så pass att de försvann i ett nafs (se till vad genom att klicka här) och kvar bara små taniga avbrutna stjälkar. Men efter att ha rensat bort ogräs, lagt dit fin kompostjord och vattnat med nässelvatten blev det fart på dem igen och jag ser fram emot en smarrig rabarberpaj.
I närheten av rabarberna finns det hallonbuskar. Det har jag hittat på några andra ställen också. Kanske vildhallon där. Jag är verkligen ingen expert som ser skillnaden men det kanske märks när de är röda och ätbara.
Det finns ett stackars plommonträd med inte allt för många såna här kart på.
Jag har sått morötter och dem går det riktigt trögt för. Nu har jag sått på tre olika ställen vid olika tillfällen och det här är det enda livstecknet jag har fått. Hoppas innerligt att det blir en morot av det också.
Lavendeln har jag visat tidigare och det är så fint att se hur många såna här som helst nu, små grönblå blommor som är på gång att brista ut i blomning.
Rädisor fick jag tips om av Sofia att så. Det skulle gå snabbt och det gjorde det verkligen. Nästan dagen efter hittade jag små knoppar i rabatten och det växer hela tiden.
Det finns mer i trädgården men det visar jag för er någon annan gång.